fredag 6 juli 2012

Biljetten fixad

För en dryg vecka sedan kom jag tillbaka från en lyckad resa till Schweiz. Med mig hade jag något som jag ända sedan jag började orientera har drömt om; en biljett till världsmästerskapen i Lausannetrakten. Det är lustigt hur allt verkar lossa som proppen på en champagneflaska nu när det väl börjar gå bättre. Med tanke på den satsning jag försöker genomföra är det väl nog just på denna nivå jag borde befinna mig, men ändå hade jag inför säsongen inte vågat hoppas på en plats i VM-laget ännu i år. Efter segrar både på världscup- och VM-granskningarnas långdistans var det dock skönt att känna att det inte ens fanns några tvivel kring om jag kommer att få en plats i laget eller inte. Både till junior-VM 2009 och EM i år har jag sluppit med bakvägen in i laget, men denna gång var det inte ens så mycket att fundera på för lagledningen när det gällde min plats. För första gången kan jag på riktigt känna att jag gjort mig förtjänt av en plats i laget. Vi åker iväg till VM-orten onsdagen den 11 juli.

När vi åkte till Schweiz strax före midsommar var jag dock lite osäker på formen. På grund av gräset som slagit ut hade jag lite problem med pollen och de hårdare träningarna misslyckades. Som tur var kändes det bättre i Schweiz och jag kunde direkt koncentrera mig på kartan i stället för på löpningen. Lördagens världscup i medeldistans i Appenzell gick helt bra med tanke på att det var första gången någonsin jag orienterade i mellaneuropa. Även om jag ofta var osäker, klarade jag mig utan större bommar. I den jämna tävlingen blev dock placeringen inte bättre än 32:a.


Utsikt från hotellfönstret i Gais

Följande dags världscupsprint blev dock en riktig flopp. Till den fjärde kontrollen förstörde jag loppet genom att söka en trappa inne i ett hus i en evighet. Dessutom hade benen på något vis gått i baklås efter föregående dags branta uppförs- och nerförsbackar och löpningen kändes riktigt eländig. Därför slog jag till och med av på takten mot slutet eftersom jag visste att jag i detta sällskapet ändå inte blir annat än sist med ett sådant lopp.


Efter massage av Olli och en lugn dag var dock benen sig själva igen när det på tisdagen var dags för VM-granskningar på medeldistans i Lausannetrakten nära den franska gränsen. Problemet var bara det att jag inte behärskade terrängen tillräckligt bra. Jag hade absolut ingen känsla för exakt var kontrollerna borde vara placerade och jag gjorde inte mindre än sju mindre missar in till kontrollerna. Totalt sett blir det väldigt mycket tid. Jag vågar påstå att jag denna gång vågade sakta in när det behövdes, men jag var helt enkelt för ovan med terrängen och missade ändå.

Resans höjdpunkt var dock VM-granskningen på långdistans. Terrängen här var betydligt enklare för mig att kontrollera och självförtroendet vid startlinjen var högre än föregående dag. Jag kände mig stark inför loppet och vågade tro på att det räcker bara jag gör det jag kan. Och det gjorde det ju. Loppet var långt ifrån perfekt, en större bom på 1,5 min hann jag även med, men jag var före alla de andra finländarna och det är ju det som räknas. Med alla buskar och brännässlor som hindrar framfarten i terrängen satsade jag på att ta säkra vägval och runda där det går. I det stora hela tror jag det var en bra taktik, även om jag på några enstaka ställen förlorade på mina svängar. Inför VM gäller det bara att få in en ännu bättre blick på vad som kan tänkas vara snabblöpt och vad som inte är det för att hitta ett bättre system på hurudana vägval det lönar sig att ta.

Resultat, VM granskningarna: medel och lång:   http://results.picotiming.ch/#home

______
Fredric

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar